Olika blåsproblem

Det finns olika former av blåsproblem som behandlas på olika sätt. Vanligast är överaktiv blåsa, ansträngningsinkontinens och en kombination av bägge, så kallad blandinkontinens.

Överaktiv blåsa

Överaktiv blåsa är ett samlingsnamn för problem med täta trängningar, frekventa toalettbesök och/eller urinläckage. Urinläckage är inget som drabbar alla med överaktiv blåsa, men förekommer i ungefär 40% av fallen. Då är trängningarna så svåra att kontrollera att man läcker urin eller kissar på sig innan man hinner fram till toaletten. Problemet orsakas av en överaktivitet i muskeln i urinblåsans vägg.

Ansträngningsinkontinens

Urinläckage i samband med ansträngning, till exempel lyft, hopp, hostningar eller skratt kallas ansträngningsinkontinens. Vid ansträngning uppkommer en tryckökning i lilla bäckenet och därmed också ett ökat tryck på blåsan. I normala fall kan tryckökningen pareras av bäckenbottens muskler och ringmuskeln i urinrörets översta del.

Men om bäckenbottens muskler och bindväv försvagats, till följd av till exempel graviditet, orkar dessa inte stå emot tryckökningen och urin läcker ut ur blåsan. Behandlingen består av ett träningsprogram för bäckenbottens muskler, så kallad bäckenbottenträning. Om bäckenbottenträningen inte skulle ge tillfredsställande resultat, kan man oftast komma tillrätta med problemen genom en operation.

Blandinkontinens

En kombination av överaktiv blåsa och ansträngningsinkontinens kallas blandinkontinens. Oftast behandlas de båda tillstånden var för sig.

Överrinningsinkontinens

Överrinningsinkontinens kan uppkomma om muskeln i urinblåsan är försvagad eller om ett mekaniskt hinder försvårar blåstömningen. Problemet, som ofta beror på en förstorad prostata hos män, leder till ett mer eller mindre konstant urinläckage. Överrinningsinkontinens kan förekomma hos både män och kvinnor även vid andra sjukdomar, till exempel diabetes, diskbråck, eller vid förändringar i ryggkanalen.
 

Denna webbplats är avsedd för patienter, anhöriga och allmänheten.

Granskad/ändrad:

2009-11-02

Granskare:

Johan Brun