Jag lider av gasinkontinens, kan man träna bort det?
Fråga: Hej Doktor Kinn!
Jag är en 50-årig kvinna som lider av gasinkontinens, problemet är att jag inte känner av när jag släpper mig. Kan jag träna upp detta med bäckenbottenträning?
Mycket tacksam för svar!
Svar: Den ringformiga muskulaturen runt ändtarmen försvagas med tiden och hos kvinnor dessutom genom tyngande graviditeter och krystning vid förlossning. Har man trög mage innebär också varje krystning en påfrestning för ringmuskeln. Överviktiga eller muskelsvaga kvinnor får oftare besvär när de åldras. Känseln för att tarmens ampull är gasfylld minskar liksom kraften att knipa och hålla emot. Om även muskulaturen runt slidan drabbats kan man få urinläckage.
Försök att träna upp din muskelstyrka genom att knipa maximalt och hålla kvar knipet i 7-8 sekunder. Försök också att undvika lök, ärtor, bönor och degigt färskt bröd som ger gasbildning de dagar då ofrivillig gasavgång vore extra jobbigt. Det finns också gasbindande tabletter som kan ordineras av läkare och användas tillfälligtvis vid stora besvär.
Om du har råkat ut för en större muskelbristning och behövt sys, t ex i samband med förlossning eller om du fått stora besvär efter hemorrojder, kan man vid större sjukhus utreda eventuella defekter.
Min son verkar läcka urin, vad kan vi göra?
Fråga: Hej, Min son som är 7 år har blöta kalsonger nästan varje dag. Han kissar inte på sig men det verkar som om det läcker urin, eller att han slarvar när han går på toaletten. Jag försöker prata med honom att han ska kissa färdigt och inte ha så bråttom. Han blir förstås ledsen då. Jag är så rädd att han ska bli mobbad i skolan. Vad ska vi göra?
Svar: Det kan vara som du säger, att din son inte ger sig tid att kissa färdigt och läcker en stund efteråt. Prova en helg att be honom sitta och kissa istället så kanske han tömmer blåsan bättre i lugn och ro. Se till att han inte har en alltför trång förhud, så att han har en urinskvätt liggande kvar mellan ollon och förhud när han lämnar toaletten. Om han är torr på natten och inte har urinvägsinfektioner med sveda och värk, tycker jag att du kan ta besvär med ro och avvakta hans mognad ett par år.
Medicin har gett min man problem att kissa, finns det något man kan göra?
Fråga: Hej, min 54-årige man fick en hjärnblödning för 9 månader sedan. För två månader sedan började han ta ett läkemedel som lugnar blåsan vilket har lett till vissa förbättringar. Han kan hålla sig i tio minuter när han blir kissnödig, men ibland kan han inte kissa alls. Det enda besked jag fått är att man kan prova en annan medicin. Finns det annat man kan göra?
Svar: Urinläckage är ett vanligt besvär efter akut hjärnskada vid blödning eller stroke. Balansen mellan impulser som når hjärnan från blåsan och bromsande nerver fungerar inte hos den sjuke. De första tre månaderna brukar besvären vara som störst och man kan vänta en förbättring under ett helt år.
Olika typer av läkemedel finns, och om inte ett harhjälpt kan man prova ett annat. Att knipa och hålla emot när trängningen kommer är bra för en del men hjälper inte alla. Är man 54 år har man sällan en kraftigt förstorad prostatakörtel, som kan orsaka att blåsan inte kan tömmas, men det ska givetvis undersökas av läkare.
Vid länslasarett finns i regel specialtränade sköterskor och läkare som kan förmedla hjälpmedel mot inkontinens och ibland låta patienter få pröva elektrisk stimulering. Vissa distriktssköterskor kan också skriva ut hjälpmedel mot urinläckage.
Mot trängningar nattetid finns mediciner som kan strypa urinproduktionen något. De kan emellertid inte användas av patienter som har hjärtsvikt. Överhuvudtaget är det svårt att behandla urinläckage efter hjärnskada.
Det känns som om jag läcker urin när jag duschar, kan jag inbilla mig?
Fråga:Hej! Jag är en man mellan 20 och 30 som har problem med en känsla av urinläckage vid duschande, särskilt i varmt vatten. Det får till följd att jag brukar duscha underlivet i svalare vatten. Men eftersom jag ändå känner mig kissnödig håller jag igen kraftigt, alternativt låter musklerna slappna av när den fysiska eller psykiska ansträngningen blir för stor, med åtföljande känsla av att jag nu gjort på mig ändå. Jag duschar också alltid kort tid efter senaste toabesöket för att ha så tom blåsa som möjligt. Under den senaste tiden har dock problemet förvärrats och jag är ofta helt slutpumpad av den anspänning som duschandet ger.
Utanför duschen läcker det ibland, men droppvis, ofta i så fall efter toabesök, vilket jag delvis kan reglera genom att trigga fram slutdroppar med en speciell rörelse.
Verkligt läckage eller inbillning, kan man göra något åt det?
Svar: Vi människor har många primitiva reflexer som kvarstår från utvecklingsstadiet. Till sådana reflexer hör fenomenet att man blir kissnödig när man hör vatten droppa, porla eller brusa eller att man plötsligt läcker urin i duschen vid ljudet eller beröringen av vatten. De här reflexerna kan vara mer eller mindre uttalade hos olika personer. Varför du drabbas mest när du använder hett varmvatten vet jag inte.
Ditt brev tyder på att ditt läckage gäller en liten mängd men att det blivit till ett stort problem för dig. Det bästa du kan göra är att alltid tömma blåsan på toaletten innan du duschar och sedan strunta i om det läcker under eller just efter duschning. Du ska vara medveten om att färsk oinfekterad urin aldrig luktar illa.
Har du däremot ett ordentligt läckage när du duschat färdigt och tagit på dig kläderna bör du söka en urolog som kan titta in i urinröret och se att du inte har en fickbildning. Detta är dock ganska sällsynt. Försök att inte bekymra dig så mycket – någon allvarlig sjukdom döljer sig inte bakom ditt urinläckage.
Jag har inkontinensproblem men kan inte kissa ordentligt när jag blir kissnödig
Fråga: Jag är en kvinna på 71 år. Min inkontinenssköterska har uppmanat mig att dricka mycket, men det gör jag inte. Problemet är att jag blir kissnödig på dagtid så att det kommer en liten skvätt i trosskyddet eller i toan. Sen kan jag sitta och trycka länge och oftast kommer det inget mer då. Det verkar vara i urinröret som problemet ligger. Är förslappad både i ändtarmen och i slidan. Jag promenerar mycket men nu när det är kallt funkar det ju inte eftersom jag blir blöt i långbyxorna.
Svar: Om du har plötsligt påkommande urinträngningar som du inte kan hålla emot och är 71 år brukar den första åtgärden vara att ta östrogen – kvinnligt könshormon – i form av ett slidpiller eller salva tre gånger i veckan. Effekten brukar märkas efter ett par veckor och då kan man minska dosen till två gånger i veckan.
Om man inte blir bra med detta försöker man dämpa blåsans retbarhet med en medicin som bromsar nervimpulsen. Dessa mediciner kallas antikolinerga medel. De har en långvarig effekt och det räcker oftast att ta en tablett per dag. Att du behöver trosskydd får du nog acceptera vid din ålder men om du fått pröva ovanstående och läcker så mycket att du fortfarande inte kan använda långbyxor för att de blir våta bör du tala med din läkare om att eventuellt få en remiss till urolog för att få göra en cystoskopi d.v.s. tittundersökning med ett optiskt instrument (såvida du inte redan genomgått en sådan).
Läste för en tid sedan att det fanns möjlighet att med ett kirurgiskt ingrepp avhjälpa manlig inkontinens. Tacksam för information om detta.
Fråga: Bästa Dr Kinn,
Läste för en tid sedan att det fanns möjlighet att med ett kirurgiskt ingrepp avhjälpa manlig inkontinens. Tacksam för information om detta.
Svar: Manlig urininkontinens kan ibland botas och oftast förbättras av olika kirurgiska ingrepp, om det rör sig om stressinkontinens, varvid stress betyder påfrestning. Då läcker man urin utan att man kan hejda det, när man hostar, lyfter något tungt eller reser sig från liggande eller sittande. Sådant läckage beror på att musklerna kring urinröret inte kan ge tillräckligt motstånd. Stressinkontinens är 3-4 gånger vanligare hos kvinnor, som har ett kort urinrör. Den man som ofta blir väldigt kissnödig och läcker på vägen till toaletten, har inte stressinkontinens och avråds från operation, såvida han inte också har en stor prostatakörtel.
Svår stressinkontinens hos en man är en följd av en urinrörsskada och är ibland en oundviklig följd av en prostatacanceroperation, men som allt mer sällan uppkommer efter operation för godartad prostataförstoring. Stressinkontinens kan också förekomma hos män med neurologiska sjukdomar.
Operationerna kan bestå i att man lägger en slinga av ett syntetiskt material som stöd runt urinröret. Mera invecklade och sofistikerade metoder finns med uppblåsbara manschetter runt urinrörets övre del s.k. ”Scott-protes”. Sista åren har också nya geléliknande ämnen skapats som injiceras och läggs som små kuddar runt urinröret. Urinröret trycks ihop och ger ett motstånd så att urinen inte läcker. Om du tycker att de besvär du har tyder på stressinkontinens så rekommenderar jag att du söker kontakt med en urolog, gärna med sjukhusanknytning.
Min läkare skrev ut ett blåslugnande läkemedel då jag kissar alldeles för ofta. Är orolig för hur länge man kan äta detta?
Fråga: Hej! Min läkare skrev ut ett blåslugnande läkemedel då jag kissar alldeles för ofta. Jag har behandlats ett otal gånger med antibiotika för prostatit med dålig framgång. Jag blir bra efter några dagar men det kommer tillbaka inom en månad besvären.
Min blåslugnande medicin verkar bra men jag blir orolig för att jag läst om att slemhinnorna kan bli mycket torra (jag har behandlats för en tandsjukdom). Hur är det med detta? Hur länge skall man äta en sådan här tablett? Är det en kur eller är det livslång behandling?
Svar: Prostatit brukar inte ge urinträngningar som enda symptom utan vanligare är molvärk i nedre delen av buken ut mot ljumskarna, värk i pungen och i bäckenet. Man känner sig svullen och har ont, när man sitter länge t.ex. vid bilkörning i kallt fordon eller på en hård pall. Sjukdomen diagnosticeras genom att prostatakörteln är svullen och ömmar när doktorn känner på den genom ändtarmen.
Den effektivaste behandlingen vid prostatainflammation är att ge svullnadsminskande läkemedel, första tiden gärna som ett stolpiller, följt av tabletter i 1-2 veckor. Antibiotika har använts i många år men behövs egentligen bara om man har mycket svåra besvär och bakterier förekommer rikligt i prostatasekretet, som man får ut i urinröret när man masserar körteln. En annan bra behandling kan vara att ge ett läkemedel som slappnar av glatt muskulatur i urinrör och prostata.
Den medicin du fått för att lugna blåsan dämpar urinblåsans muskler men har inte så stor effekt vid prostatit. Att ta den ett par veckor är inte skadligt för tänderna trots att muntorrhet kan uppträda. Men långtidsbehandling bör kombineras med en salivstimulerande sockerfri tablett som t.ex. Salivin, som är receptfri. Detta gäller också om man använder urindrivande medicin vid hjärtfel eller högt blodtryck, eller om man har besvär av tandfickor och lättblödande slemhinnor kring tandhalsarna.
Tyvärr har prostatit en benägenhet att gång på gång drabba vissa individer. Allmänt gäller att det är bra att hålla sig varm i underlivet och undvika kalla bilsitsar, att cykla på vintern eller sitta i skidliftar.
Min pojkvän har under vissa perioder problem med täta trängningar, men läkarna har inte hittat något fel.
Fråga: Hej! Jag har en pojkvän som är 25 år. Han har perioder då han måste kissa nästintill hela tiden. Han kissar mycket och länge och efteråt är han lika trängande kissnödig igen. Det kommer i perioder om dagar till veckor och kan sedan vara normalt lika länge. Han blir så kissnödig att det gör ont och det hjälper inte att kissa. Han dricker inte överdrivet mycket vätska. Detta stör hans sömn, vårt sexliv, allt. Vissa nätter kan han inte sova på hela natten.
Han har varit hos läkare och kollat prostata, gjort klamydiatest och testat för diabetes. Allt är normalt. Det verkar dock som att det blir värre om han stressar mycket eller äter dåligt. Det har varit så här i flera år. Han börjar bli desperat, och jag med för jag tycker så otroligt synd om honom. Vad ska vi göra?
Svar: Du har rätt i att psykisk stress gör oss oftare kissnödiga. Men din pojkvän tycks ha stora besvär och jag råder honom att i första hand mycket noggrant föra en lista över vilka klockslag han går på toaletten och hur stora volymer han tömmer varje gång. Att kissa i ett 2,5 dl mått som de flesta har i sitt köksskåp brukar gå bra. Den listan ska ha ta med sig till sin distriktsläkare som då kan avgöra om något är onormalt, om det kräver analys av hormonhalter eller en undersökning hos specialist.
Har efter en prostataoperation problem med akut kissnödighet, vad ska jag göra?
Fråga: Jag är en 44-årig man som gick till doktorn för att kontrollera min prostata. Han kunde konstatera att det inte var prostataproblem. Jag fick dock genomgå en undersökning med kamera av urinröret och doktorn kunde se att jag hade en förträngning i höjd med prostatan och det fanns även någon form av förhöjning i urinblåsan som förhindrade total tömning av urin.
Jag fick genomgå en operation som innebär att man går in via urinröret och med hjälp av en elektrisk hyvel tar bort förträngningen. Min stråle blev bra efter operationen.
Tyvärr fick jag en prostatainflammation och en urinvägsinfektion som komplicerade det hela. Det innebar att jag plötsligt inte kunde kontrollera min urin. Jag blev akut kissnödig och ibland hann jag inte till toaletten. Jag gick tillbaka till doktorn och har fått nya mediciner. Jag känner inte längre av mina prostataproblem. Dock kvarstår mina problem med okontrollerad kissnödighet. Jag har förtvivlat svårt att fungera i vardagen med jobb och annat. Antalet toabesök under en dag kan variera mellan 8 och 15 gånger.
Jag ska på återbesök till doktorn som gjorde operationen snart. Enligt doktorn ska problemen försvinna men jag känner mig inte säker på det. Hur ska jag gå vidare med detta?
Svar: Av din beskrivning låter det som om du haft en viss förstoring av din prostatakörtel som klämt ihop urinröret. Dessutom framskymtar att du också haft en godartad utväxt på körtelns övre del, som fungerat som ett lock som fälls ned och stänger till urinröret när du tömmer blåsan. Man kallar detta för en tredje lob eller lobus tertius. Läkemedelsbehandling brukar ha dålig effekt och operation är att föredra. Prostatahyvling via urinröret är en vanlig operation, men som vid alla operationer i urinvägarna uppträder urinvägsinfektioner inte sällan efteråt. Med rätt behandling brukar symtomen gå över på 10-14 dagar.
Innan sårhålan efter körteln är helt läkt, och slemhinnan täckt defekten, tar det i regel 6-10 veckor beroende på hur stor körteln var. Under den tiden är blåsan retad och dina besvär är inte helt ovanliga. Men om du fortfarande tre månader efter operationen behöver gå på toaletten upp till 15 gånger per dygn och läcker urin är det inte normalt. I så fall hoppas jag att doktorn som opererade dig föreslår en kontrolltitt i blåsan med cystoskop, såvida du inte direkt blir förbättrad med mediciner som dämpar blåsan.
Jag har problem med min kateter då urinen inte längre hamnar i påsen.
Fråga: Hej doktorn! Jag är en 62-årig man som har väldiga problem med min kateter. Urinen kommer inte längre i påsen utan i kalsongerna, eller som nu: i en blöja. Vad gör jag? Jag står på urindrivande medicin vilket gör att jag kissar mycket. Ofta besväras jag av urinvägsinfektion också. Jag har mist en arm så jag måste ha hjälp och det är inte roligt. Jag har svårt att besvära folk.
Svar: Jag tar för givet att du får hjälp av distriktssköterskan att byta till en ny kateter efter ca två månader. Att en stor del av urinmängden kommer i blöja och rinner vid sidan av katetern beror ofta på att det finns grus eller slem som proppar igen katetern. Den behöver då spolas. Eftersom du bara har en arm är det svårt för dig att klara spolning på egen hand. Ta kontakt med din distriktssköterska när det blir på det här sättet. Om hon inte kan spola upp katetern bör hon hjälpa dig att byta den oftare. Hon kan se till att du alltid har en kateter av silikon, som med sin glatta vägg motverkar grusbildning. Infektioner får man tyvärr ofta när man har kateter under lång tid. Bakterierna vandrar in längs katetern och frodas i urinen. Försök att dricka mycket och pröva någon surgörande antiseptisk tablett. Det kan göra situationen bättre (fråga din distriktssköterska eller läkare om detta). Om man har urinläckage trots att urinen rinner fint i katetern kan en medicin mot överaktiv blåsa lugna trängningarna och sänka trycket i blåsan.
Jag lider av täta trängningar och sveda. Vad ska jag göra?
Fråga: Jag är en kvinna på 35 år som inte vet vad jag ska ta mig till. Jag har haft fem urinvägsinfektioner sedan i somras. Mitt problem började för åtta månader sedan då jag började gå upp och kissa 3-5 gånger på natt. Nu är jag uppe i 9 gånger! Det tränger och jag känner mig kissnödig hela tiden, även på dagarna. Det svider i urinröret. När jag väl kissar så kommer det inte så mycket, men känslan av kissnödighet är där hela tiden. Sömnen blir lidande också. Jag har fått prova läkemedel mot både uretrit och överaktiv blåsa.
Svar: Du uppger att du haft fem urinvägsinfektioner sedan i somras men tydligen har du nu besvär av nattliga trängningar och sveda i urinröret utan att man finner några bakterier i ditt prov. En urinrörsinflammation med svullnad i slemhinnorna kan ge nästan samma symtom som en bakterieinfektion. Men man får inte feber, urinen luktar inte illa och är inte grumlig och man brukar aldrig blöda i slutet av blåstömningen. Urinrörskatarr är svårbehandlad och återkommer tyvärr ofta hos vissa kvinnor. Varmt sittbad, lokal kortisonsalva i urinröret och receptbelagda mediciner som minskar svullnaden under någon vecka kan lindra besvären. Att undvika kyla är viktigt. Någon gång kan en behandling som syftar till att vidga urinröret vara till hjälp. I få fall kan det föreligga en liten cysta längs urinröret, men en sådan borde en van läkare ha upptäckt vid gynekologisk undersökning.
Jag har problem att tömma blåsan under stressade situationer
Fråga: Hej! Jag är en kille som ibland har problem med att tömma blåsan; jag blir stressad i vissa situationer när jag känner att jag måste kissa. Det går helt enkelt inte och jag måste uppsöka avskildhet för att tömma blåsan. Till exempel på flyg och buss är det väldigt svårt. Vad kan jag göra?
Svar: Dina besvär med att det låser sig när du vill kissa i offentliga miljöer är väldigt vanliga och drabbar i synnerhet ungdomar. Man blir spänd och kan inte slappna av i slutningsmusklerna runt urinröret. Det knyter sig och ingen urin kommer fram. Ofta är det på en toalett där man upplever att det är kö utanför, eller där man tror att någon kan höra urinstrålen. På hemtoaletten brukar det däremot bra att komma igång. Försök att träna dig genom att andas djupa långa andetag blundande. Pröva om du kan komma igång bättre om du sitter ned med brett mellan benen på toalettstolen och samtidigt låter vattnet porla i kranen på tvättstället bredvid. Besvären brukar gå över spontant.
Jag är 18 år och tror jag har överaktiv blåsa men läkare hittar inget fel.
Fråga: Jag är en tjej på 18 år som tror att jag har överaktiv blåsa. Jag har hoppat av skolan på grund av detta. Jag har haft problemet i ett halvår och går på toaletten mer än 15 gånger om dagen. Jag kan knappt gå och handla förrän jag måste kissa. Har testat mediciner och har nyligen slutat röka. Jag dricker inte mycket vätska och sällan alkohol. Jag har varit på flera sjukhus, vårdcentraler och gyn- och ungdomsmottagningar. De kan inte hitta vad det är för fel. Jag tycker att det är jättejobbigt!
Svar: Det är tråkigt att du inte känner att du fått bra hjälp på alla de mottagningar du sökt dig till. Jag förmodar att du varit med om cystoskopi, d.v.s. en optisk tittundersökning av blåsan och kanske någon form av röntgen, så att missbildning, sten och infektioner har kunnat uteslutas. Av ditt brev låter det som om man inte funnit någon sjuklig förändring i dina organ.
Blåsan är kopplad till både psyke och nerver. I många fall kan blåsan ha blivit bortskämd genom att man uppsöker toalett så fort man är lite kissnödig. Med tiden reagerar blåsan allt tidigare och vid mindre urininnehåll, som vid kyla, lägesförändring och ibland också i nya och ovana miljöer. Jag antar att du fått lära dig blåsträna för att kunna förlänga tiden mellan toalettbesöken. De mediciner du förmodligen fått har varit s.k. antikolinerga medel som kan lugna blåsan. Men eftersom du har så stora bekymmer föreslår jag att du kontaktar din distriktsläkare igen och försöker bli remitterad till en urolog vid ett lasarett. De har ofta en uroterapeut till sin hjälp. En sådan person är en specialutbildad sjuksköterska som t.ex. kan ge hjälp att med elektrisk stimulering lugna din blåsa.
Jag har en dotter som är 31 år. Hon har under mycket lång tid haft besvär med att behöva kissa 10-15 gånger per natt, samt på dagarna. Jag har sagt att hon bör söka hjälp, men hon tycker inte om att gå till doktorn.
Fråga: Hej! Jag har en dotter som är 31 år. Hon har under mycket lång tid haft besvär med att behöva kissa 10-15 gånger per natt, samt på dagarna. Jag har sagt att hon bör söka hjälp, men hon tycker inte om att gå till doktorn. Hon har inte fått barn, och hon dricker inga stora mängder vatten. Kan hon göra något på egen hand?
Svar: Om din vuxna dotter kissar 10-15 gånger per natt trots att hon redan låtit bli att dricka kaffe, te eller öl på kvällen och är frisk för övrigt, bör du uppmana henne att söka hjälp på vårdcentralen. Hon bör undersökas av en allmänläkare eller gynekolog. Med ett enkelt urinprov kan man utesluta infektion, diabetes eller njursjukdom. I många fall finns en psykisk orsak till att man kissar ofta på nätterna, t.ex. att man sover oroligt på grund av personliga bekymmer, problem på jobbet eller med ekonomin.
Jag har en dotter på snart 6 år som måste kissa minst 2 gånger varje natt. Det nattliga toaspringet gör henne trött på dagarna. Vad kan vi göra?
Fråga: Jag har en dotter på snart 6 år som måste kissa minst 2 gånger varje natt. På dagarna kan hon springa på toa med 20 minuters mellanrum; jag upplever dock att hon verkligen kissar färdigt varje gång. Det nattliga toaspringet gör henne trött på dagarna. Vad kan vi göra?
Svar: Vid 6 år kan man fortfarande ha en viss omognad i sitt nervsystem som resulterar i täta toabesök och ”bråttomkänsla”. Tillståndet förbättras ofta spontant. Först och främst måste du låta t.ex. distriktssköterskan kontrollera i ett urinprov att det inte finns tecken på urinvägsinfektion (vanligt) eller diabetes (ovanligt). Håll reda på hur ofta din dotter dricker under några dygn och tänk på att även mycket frukt ger stor urinmängd. Efter klockan åtta på kvällen bör hon inte dricka alls. Fortsätter de nattliga blåsbesvären bör du låta din dotter kissa på potta eller i ett kärl så att du kan få veta hur många gånger hon kissar och hur stor mängd som kommer varje gång. Är nattmängden mer än 8-9 dl trots att hon minskat på kvällsdrycker, bör du ta med henne till en barnläkare. Denne kan ordna mätning av urinens specifika vikt vilket avslöjar om njurarna har en dålig förmåga att koncentrera urinen. Detta är tämligen ovanligt men ska i så fall hormonbehandlas.
Min fråga gäller en kvinna som inte bor i Sverige och som fick en hjärnblödning för länge sedan. Kan det ha något samband med urinläckaget?
Fråga: Hej, jag har en fråga om urinläckage. Det gäller en kvinna som inte bor i Sverige och som fick en hjärnblödning för länge sedan. Kan det ha något samband med urinläckaget?
Svar: Urininkontinens är ett besvär som blir vanligare med åldern, antalet barn man fött och med ökande kroppsvikt. Vid hjärnblödning får man ofta urinläckage efteråt. Kvinnan bör söka gynekolog i sitt hemland. Urinläckage är besvärligt men helt ofarligt.
Är en 48-årig normalviktig kvinna som fött tre barn. Sedan jag fick mitt första barn har jag haft ansträngningsinkontinens…
Fråga: Hej, Är en 48-årig normalviktig kvinna som fött tre barn. Sedan jag fick mitt första barn har jag haft ansträngningsinkontinens. Jag hade många urinvägsinfektioner innan jag opererades med TVT, men efter två månader fick bandet tas bort på grund av infektion. Åren som följde var jättejobbiga. Den enda sport jag kunde utföra var simning, allt annat var helt omöjligt. Det blev värre och för några år sedan gjorde jag ytterligare en TVT-operation på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Tyvärr är jag lika inkontinent även efter denna operation. Ingen förbättring alls, dessutom har kroppen stött ifrån sig material från stygnen! Jag har nu sökt hjälp igen, men de vet inte vad de ska göra med mig. Jag har blivit erbjuden injektionsbehandling med bulkmedel som en första lösning. Jag gör sedan länge knipövningar, och är duktig på att knipa. Tacksam för din åsikt. Nu vill jag bli så bra som möjligt.
Svar: Uppsalakliniken för gynekologi har störst erfarenhet i Sverige av operationsmetoden TVT där ett band av ett syntetiskt material får ge ett stöd under urinröret. Ingen operation ger dock ett varaktigt gott resultat hos alla patienter. För dig tycks det vara så att du fått infektioner och att din kropp reagerat mot det främmande materialet. Ärrighet och försämrad blodtillförsel kan bidra till detta. Tyvärr är det en vanlig erfarenhet att resultaten blir sämre ju fler gånger man opererar i samma område. Noggranna s.k. urodynamiska mätningar och eventuell videofilmning av ditt bäcken när du kissar och kniper kan ge upplysningar om huruvida man kan rekommendera dig en tredje operation. Om du läcker mindre när du har en tampong på plats, som lyfter upp slidans främre vägg, är det ett gott tecken på att kirurgisk rekonstruktion kan lyckas. Jag skulle nog för egen del först vilja se om injektion av bulkmedel kunde räcka i så fall. Jag förmodar att din gynekolog har ett gott samarbete med en urologisk specialist i Uppsala.
Jag har överaktiv blåsa och har provat så gott som alla mediciner. De hjälper dock inte längre, så nu undrar jag vilka olika operationer som finns? 52-årig kvinna med MS
Fråga: Jag är en 52-årig kvinna med MS sedan snart 20 år. Jag har överaktiv blåsa och har provat så gott som alla mediciner. De hjälper dock inte längre, så nu undrar jag vilka olika operationer som finns?
Svar: MS – multipel skleros – är en besvärlig sjukdom som ger besvär från många organ. Blåsans muskelvägg får starka sammandragningar och man hinner inte alltid till toaletten i tid. Om inga mediciner i tablettform hjälpt är det möjligt att spruta in ett nervförlamande motmedel på flera ställen i blåsväggen. Man kan då bli starkt förbättrad i 4-6 månader. Nackdelen är att blåsans kraft i enstaka fall kan minska så mycket att man inte kan kissa spontant. Man väljer därför noga ut de patienter som kan lära sig att i nödfall tappa ut sin urin med en kateter. Din husläkare kan remittera dig till urolog eller neurolog för att bedöma dina förutsättningar för denna metod. Mera komplicerade operationer kan också tillrådas ibland.
Jag har haft besvär med blåsan sedan tonåren. Jag får gå och kissa minst en gång per timme dygnet runt. Hjälp, vad ska jag göra? Kvinna 54 år
Fråga: Jag är en kvinna på 54 år som har haft besvär med blåsan sedan tonåren. För ungefär två år sedan fick jag ett blåslugnande läkemedel av min gynekolog. Mina besvär försvann och jag fick ett helt nytt liv. Sedan dess har jag haft två urinvägsinfektioner som behandlats med antibiotika med bra resultat. Nu har jag jätteproblem igen. Man har inte funnit bakterier i urinen, men det blåslugnande läkemedlet hjälper inte längre. Jag får gå och kissa minst en gång per timme dygnet runt. Hjälp, vad ska jag göra?
Svar: Att gå och tömma blåsan en gång i timmen på natten måste vara påfrestande. Täta trängningar är ett vanligt besvär under dagen. Det kan debutera något år efter mensens upphörande, då slemhinnorna i urinröret och blåsans botten blir tunnare och ömtåligare. Att behöva gå upp många gånger på natten är ovanligt i din ålder men blir vanligare ju äldre vi blir.
Mitt råd är att du vänder dig till den gynekolog som du tidigare haft kontakt med och frågar om du kan få prova östrogen (kvinnligt könshormon) i form av salva eller piller. Det är nog bra om du samtidigt kan få lämna ett nytt urinprov för att en gång till utesluta bakterier eller blodkroppar i urinen. Om du inte blir bättre vad gäller nattliga trängningar på 3-4 veckor bör du få en remiss till specialist, urolog eller kirurg beroende på var du bor, så att du får undersökas med cystoskopi. Detta är en lätt undersökning där man granskar blåsans inre med ett optiskt rör och görs i lokalbedövning på 5-10 minuter.
Mina ben och fötter svullnar kraftigt när jag går och står mycket. Detta medför att jag under natten måste gå på toaletten 3-4 gånger. Vad beror detta på och vad kan jag göra?
Fråga: Mina ben och fötter svullnar kraftigt när jag går och står mycket. Detta medför att jag under natten måste gå på toaletten 3-4 gånger, vilket ju gör att det inte blir mycket sömn. Är ständigt trött på grund av detta. Under dagen är allt normalt. Vad beror detta på och vad kan jag göra?
/GB
Svar: Kompressionsstrumpor under dagen motverkar effektivt bensvullnad, men de är varma och besvärliga att ta på. Många drar sig därför för att använda dem. Prova att på kvällen sätta dig med benen högt på en pall framför dig. Be eventuellt också din husläkare om att få ta en svag urindrivande tablett på eftermiddagen. Att du inte har åderbråck eller tidigare haft en blodpropp i benen tar jag för givet. Sådana är nämligen vanliga orsaker till bensvullnad.
Kan mina besvär vara neurologiska?
Fråga: Jag är en kvinna på 60 år med inkontinens som jag opererats för (ballongoperation). Dessutom har jag överaktiv blåsa vilket är mycket besvärligt. Vissa nätter rinner det mer eller mindre hela tiden. Jag har fått medicin mot överaktiv blåsa, men den hjälper inte fullt ut. Jag känner även obalans i benen, jag vinglar och har svårt att ställa mig upp. Även kraften i händerna har blivit sämre. Kan mina besvär vara neurologiska?
Kvinna, 60 år
Svar: Det är inte ovanligt att man som du har både försvagad bäckenbottenmuskulatur och en överaktiv blåsa, som ger snabba och svårkontrollerbara trängningar. Balanssvårigheter och muskelsvaghet talar för att det kan finnas en bakomliggande åkomma i muskel- eller nervsystem. Muskulaturen runt urinröret har trots din ballongoperation svårt att hålla emot när urinträngnigen kommer. Läkemedel mot överaktiv blåsa verkar genom att minska blåsans retbarhet att dra ihop sig och tömma blåsan, men det är inte tillräckligt för dig. Jag förmodar att du även fått prova östrogen lokalt i slidan.
En metod värd att testa är blåsträning, där det gäller att lära sig stå emot trängningen så länge som möjligt och därigenom tänja blåsan. Vid mycket svåra fall finns det läkemedel som under narkos kan injiceras i blåsväggen och ge en lugnande effekt. Det finns också speciella operationsmetoder där man förstorar blåsan med en bit av patientens tarm.
Har du ännu inte fått träffa en urolog eller gynekolog med specialintresse av blåsrubbningar föreslår jag att du söker dig till en sådan.
Varför springer jag på toa på natten?
Fråga: Är en kvinna på snart 68 år som får trängningar 2-3 gånger per natt. Det är svårt att somna om efter toabesöken så jag är väldigt trött på morgnarna. Jag tar medicin för övervikt och mitt höga kolesterol. I övrigt är jag frisk och aktiv. Varför springer jag på toa på natten?
Kvinna, 68 år
Svar: När man blir äldre brukar urinmängden öka nattetid. Efter 60 år gör man i regel ett toabesök per natt, efter 70 år ungefär två. En vanlig orsak är att man dricker kaffe för sent, eller att man sover dåligt och väcks av små stimuli. Stor urinmängd på natten kan också bero på bensvullnad, viss hjärtsvikt, övervikt med snarkbesvär och dålig syreförsörjning till vävnaderna. Även njursvikt kan vara en orsak. Jag föreslår att du för en dagbok där du 1) noterar vilka klockslag du kissar och 2) skriver ner hur stora volymerna är varje gång (kissa i ett mått). Visa dagboken för din husläkare så kan denne avgöra om det behövs en noggrannare utredning. Ibland kan det vara bra att ta en milt urindrivande medicin med snabb effekt på eftermiddagen . Den gör att du kissar mycket innan du lägger dig, men att du får sova i fred på natten.
Är det farligt att skjuta upp vattenkastningen? Hört att det kan vara farligt för prostatan att vara kissnödig för länge?
Hej,
Jag är en kille på 25 år som undrar om det är farligt att skjuta upp vattenkastningen. Jag går på toaletten första gången vid sextiden på morgonen. Vid tio är jag ganska kissnödig eftersom jag dricker mycket vatten, men först vid elvatiden känner jag ett ordentligt tryck i blåsan. Trettio till sextio minuter senare går jag på toa. Jag vet att jag slarvar med kissandet och undrar om det kan vara skadligt på något sätt. Idag hörde jag det kan vara farligt för prostatan att vara kissnödig länge.
Mvh Tommy
Svar: De flesta människor kissar 7-8 gånger per dygn, men det finns stora variationer beroende på vätskeintag. Den genomsnittliga mängden urin ligger på 1,5-2,5 liter per dygn. Blåsan ger signal när den innehåller 2-2,5 dl när man är vaken, men väcker en först efter 3-4 dl när man sover. När man arbetar intensivt eller gör något roligt drunknar blåsans signaler bland mer intressanta nervsignaler. För att svara på din fråga: Din prostatakörtel tar ingen skada av att du håller dig då och då. Men har du en utvecklad ovana där du ständigt håller dig i många timmar kan det med tiden ge upphov till en tunn och svag blåsmuskulatur. I så fall kan blåsan tömmas ofullständigt och en stor urinvolym vara kvar efter det att du kissat.
Jag har kateter men tycker inte om detta. Har jag rätt till blöjor istället?
Hej!
Det är så att jag har kateter men tycker inte om detta alls. Vad gäller om jag som patient känner mig missnöjd med min tillvaro? Har jag rätt till blöjor istället?
Man, 31 år
Svar: Jag förstår dig, att ha kateter är opraktiskt och ger skavningskänsla. Urinflödet kan stoppa upp i katetern och den kan glida ut. Vid din ålder är det oftast en neurologisk sjukdom eller en medfödd missbildning i ryggmärg eller bäckennerver som gör att man får kateter. Kontakta din läkare igen och hör om det finns någon annan möjlighet för dig. Kanske en remiss till en specialist? En del personer kan bli hjälpta till ett bättre liv genom mer komplicerade operationer. Blöjor är sällan en bättre lösning. De kan ge hudeksem och kliande svampinfektioner och är inte bra om man har ett stort urinläckage.
Kan akupunktur hjälpa mot överaktiv blåsa?
Hej!
Jag läste i en läkarspalt att akupunktur kan hjälpa mot överaktiv blåsa. Stämmer det? Har gått hos uroterapeut, men knipövningar hjälper inte mig. Jag har även provat ett läkemedel som jag slutade med efter 5-6 veckor då det inte hjälpte. Däremot fick jag muntorrhet. Jag har måttliga till svåra besvär.
Birgitta, 66 år
Svar: Tyvärr ger de flesta mediciner mot överaktiv blåsa en viss muntorrhet. Det beror på att samma sorts nervmekanism styr spottkörtlarnas salivavsöndring. Med de moderna läkemedlen är risken dock mindre än förr. Knipövningar hjälper bäst vid en svag bäckenbottenmuskulatur, men har viss effekt också vid starka trängningar. Akupunktur har visat effekt vid trängningar men tyvärr finns det inga bra långvariga studier som visar om resultaten är bestående. Är du 66 år kan en östrogensalva eller östrogentablett i underlivet göra underverk.
Jag kissar ungefär en gång i timmen. Gör jag inte det så får jag ont i underlivet.
Hej!
Jag är en kvinna på 58 år och har haft urinproblem i två år. Jag kissar ungefär en gång i timmen. Gör jag inte det så får jag ont i underlivet. För ett halvår sedan fick jag diagnosen urinvägsinfektion av min gynekolog och blev bra i ett par månader, men nu har jag blivit dålig igen. Jag vet inte vad jag ska göra!
Kvinna 58 år
Svar: Jag förstår på din fråga att du varit hos läkare och att man inte hittat bakterier i din urin. Säkert har man också vid dina långvariga besvär tagit odlingsprov på din urin. Om du har haft besvär i två år så tycker jag att du bör göra en cystoskopi, dvs en optisk tittundersökning i blåsan hos en specialist. Om då allt är bra kan mediciner som kvinnligt könshormon lokalt i underlivet ensamt eller kombinerat med muskeldämpande läkemedel i tablettform ge effekt.
Det är så att jag har kateter men tycker inte om detta alls. Vad gäller om jag som patient känner mig missnöjd med min tillvaro? Har jag rätt till blöjor istället? (Man 31 år)
Svar: Jag förstår dig, att ha kateter är opraktiskt och ger skavningskänsla. Urinflödet kan stoppa upp i katetern och den kan glida ut. Vid din ålder är det oftast en neurologisk sjukdom eller en medfödd missbildning i ryggmärg eller bäckennerver som gör att man får kateter. Kontakta din läkare igen och hör om det finns någon annan möjlighet för dig. Kanske en remiss till en specialist? En del personer kan bli hjälpta till ett bättre liv genom mer komplicerade operationer. Blöjor är sällan en bättre lösning. De kan ge hudeksem och kliande svampinfektioner och är inte bra om man har ett stort urinläckage.
Min svärfar, som är 85 år, har kateter. Varför läcker det så ofta urin vid sidan av katetern, så att han blir våt om kläderna? (Tvättrött sonhustru)
Svar: Du berättar inte varför han fått kateter. Om orsaken är att han har en godartad prostatasjukdom eller prostatacancer kan sjukdomen i sig reta blåsan till sammandragningar.
Det finns alltid en liten bottenskvätt urin i blåsans "källarvåning" dvs. under den nivå där kateterns hål ligger och då stöter muskelkontraktionen ut den skvätten.
Ett muskelavslappnande läkemedel av antikolinerg typ kan ofta ha en god effekt och minska läckaget. Om man haft kateter länge blir urinen infekterad. Urinen grumlas av kalksalter som då och då orsakar stopp i katetern. Då rinner urinen i stället ut bredvid katetern.
Att dricka litet extra och att använda ett läkemedel som gör urinen lätt sur tillfälligt kan hjälpa. Vid täta stopp eller långdraget stopp i katetern behöver den spolas och det kan distriktssköterskan hjälpa till med.
Varför tar det så lång tid att kissa på morgonen jämfört med under dagen? (70-årig värmlänning)
Svar: På morgonen är urinvolymen stor, även om Du hör till dem som går upp på toaletten på natten. Blåsans muskelvägg drar ihop sig samtidigt som musklerna i bäckenbotten slappnar av och låter urinen rinna ut genom urinröret.
Om blåsan är rejält utspänd orkar inte muskeltrådarna dra ihop sig så kraftigt. De blir uttröttade efter en stund och behöver vila och återhämtning. Efter en kort tids paus kommer en ny tömning i gång. Om Du dessutom har en förstorad prostatakörtel som klämmer ihop urinröret blir det här fenomenet mera uttalat.
Får man lättare bestående urinläckage, om man ofta har blåskatarr? (Inga 65 år)
Svar: Nej, i regel finns det inga sådana risker. Men om Du har brist på östrogen (kvinnligt hormon) med sköra och känsliga slemhinnor i urinröret och slidan leder samma slemhinneförändringar också gärna till ökande urinträngningar och läckage. Just under en pågående urinvägsinfektion är man ofta lätt urininkontinent. Den svullna och lättblödande slemhinnan i urinblåsan ger plötsliga urinträngningar som är svåra att bemästra
Varför blir jag kissnödig, när jag kommer hem och låser upp ytterdörren? Jag hinner knappt fram till toaletten i tid. (Astrid 36 år)
Svar: Psykologiska faktorer påverkar urinblåsans nerver. När Du är nästan hemma släpper en del av hämmande impulser som bromsar urinblåsans tryck, detta genom att hålla muskelfibrerna i blåsans vägg avslappnade.
När Du väl vet om att toaletten finns på andra sidan dörren så signalerar nerverna till ryggmärgen och hjärnan att det snart går bra att tömma blåsan. Samma häftiga impulser till blåstömning kan utlösas, när man hör ljudet av rinnande vatten eller när man ser den långa kön till toaletten t.ex. vid en flygplats.